Jag kanske visar upp en stark yttersida, verkar inte ta åt mig av någonting och skrattar bort allting med ett skämt. Men det betyder inte att jag inte tar rejält illa upp när folk säger vissa saker. Jag har ett REJÄLT mycket sämre självförtroende än vad ni tror, kommentarer om saker som verkar var småsaker i eran skalle förstoras ibland upp till 50 gånger sin storlek när jag får höra det, Jag kanske skrattar bort det, men efter så pass många år så har jag -tydligen- lärt mig att fejka skratten jäkligt bra. Men jag tycker att om ni faktiskt är mina riktiga vänner så borde ni kunna se hur jävla ont det gör, och att skratten och leendena är så jävla påtvingade som det kan bli. Men ni kanske helt enkelt inte tittar?
Men vem fan bryr sig. Vi sätter ett leende på läpparna, och sen är allt bra..?
Kommentarer
Trackback
-
Senaste inlägg
Kategorier
Arkiv
Länkar